American Hudson River School Painter, 1819-1904 Martin Johnson Heade (August 11, 1819-September 4, 1904) was a prolific American painter known for his salt marsh landscapes, seascapes, portraits of tropical birds, and still lifes. His painting style and subject matter, while derived from the romanticism of the time, is regarded by art historians as a significant departure from that of his peers. Art historians have come to disagree with the common view that Heade is a Hudson River School painter, a view given wide currency by Heade's inclusion in a landmark exhibition of Hudson River School landscapes at the Metropolitan Museum of Art in 1987. The leading Heade scholar and author of Heade's catalogue raisonn??, Theodore E. Stebbins, Jr., wrote some years after the 1987 Hudson River School exhibition that "...other scholars??myself included??have increasingly come to doubt that Heade is most usefully seen as standing within that school." According to the Heade catalogue raisonn??, only around 40 percent of his paintings were landscapes. The remaining majority were still lifes, paintings of birds, and portraits, subjects unrelated to the Hudson River School. Of Heade's landscapes, perhaps only 25 percent were painted of traditional Hudson River School subject matter. Heade had less interest in topographically accurate views than the Hudson River painters, and instead focused on mood and the effects of light. Stebbins writes, "If the paintings of the shore as well as the more conventional compositions...might lead one to think of Heade as a Hudson River School painter, the [marsh scenes] make it clear that he was not."  Related Paintings of Martin Johnson Heade :. | Cattleya Orchid Three Brazilian Hummingbirds | Two Hummingbirds | Haystacks | Magnolia | Hummingbirds and Two Varieties of Orchids |
Related Artists:
Charles james lewis
1830-1892
Sergei Vinogradov
Russian.1869-1938
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.